I Japan har skogen upphöjts till en hörnsten i folkhälsoarbetet. Där myntades i början av 1980-talet begreppet shinrin-yoku – skogsbad. Det finns numera nästan femtio skogsbadplatser över hela landet, ett slags skogsterapeutiska centra bekostade av staten. Målet är att komma upp i hundra. Besökarna kan informera sig om nyttan med naturvistelser men framförallt kan de gå till skogs och känna på den i praktiken: sitta still och göra ingenting, ligga på rygg och vila eller strosa genom skogen med öppna sinnen. Redan nu besöks de skogsterapeutiska promenadvägarna varje år av mellan 2,5 och fem miljoner Tokyobor och andra japaner.
Skogsmedicin
I myndigheternas satsning ingår också sedan tio år pengar till forskning. Vetenskapen kallas skogsmedicin. Man mäter blodtryck, puls och hjärtfrekvens; man registrerar halten av stresshormoner i saliv och urin; man studerar hur immunsystemet påverkas och man försöker titta in i hjärnan och se vad som händer när man slappnar av i skogen. Det visar sig att aktiviteten minskar i den del av hjärnan som är inblandad i bland annat planering, beslut och problemlösning. Det påminner om vad som händer vid meditation.
Detta stämmer väl med annan forskning som pågått i flera decennier, främst i USA men även på andra håll i världen. Det har vid det här laget visats ett flertal gånger att det är mer avstressande att vara i natur än i stadsbebyggelse. Många studier visar också att vistelser i natur påverkar koncentrationsförmågan positivt. Man är lite klarare i knoppen efter skogspromenaden eller fisketuren. Man kan se lösningar där man tidigare bara såg trassel.
Terapiträdgård
Även i Sverige har det forskats en hel del om sambandet mellan natur och hälsa, men det har främst handlat om parker och trädgårdar. Det är även i sådana miljöer som teori gått till praktik. Flaggskeppet är terapiträdgården i Alnarp i Skåne där patienter med utmattningssyndrom behandlats med goda resultat i många år. Numera behandlas främst stroke-patienter, men sättet att jobba med människor som blivit sjuka av stress har spridit sig till bland annat Göteborg, Malmö och Nyköping.
Nu kan tiden dock snart vara mogen för skogen att göra entré i vården. De första stegen i den riktningen har tagits av Ann Dolling och Ylva Lundell som driver forskningsprogrammet Skog och Hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå (SLU).
– Skogen är så lättillgänglig för oss i Sverige. Alla har inte en trädgård men alla kan ta sig till en skog, säger Ann Dolling.
Skogen läker utmattningssyndrom
Forskarna på SLU har, tillsammans med stresskliniken på Universitetssjukhuset i Umeå och forskare på Umeå universitet, undersökt om regelbundna skogsvistelser kan hjälpa patienter med utmattningssyndrom. Först under 2014 kommer resultaten att vara färdiga för publicering, men en mindre pilotstudie har visat positiva resultat samt gett en bild av vilken sorts skog deltagarna tycker mest om att vara i. Gps-mottagare i deltagarnas fickor gjorde att forskarna i efterhand kunde se var i skogen de valde att sätta sig och vila: gärna där träden var gamla och gärna med något skydd i ryggen: ett stenblock, en backe eller ett stort träd att luta sig mot.
– Det var precis samma ställen som jag själv skulle ha valt. I en tallskog sätter man sig inte mitt i skogen utan i en glänta eller uppe på en liten kulle med lite utsikt, säger Ann Dolling.
Hon och Ylva Lundell vill i framtiden gärna se att man tar lärdom av forskningsresultaten och ordnar terapiskogar runt alla större tätorter och att läkare får möjlighet att skriva ut skogsvistelse på recept till de som blivit – eller är på väg att bli – sjuka av stress.
